Indikatorn och jämlikhetsmakten.
Konsthuset Uppsala 4/11
Vernissage torsdag 4 november kl.16.00- 19.00. Välkommen!
Kl.17.00 Pärra Andreasson berättar om utställningen.
Efter vernissagen öppet torsdag- söndag kl.12.00- 16.00. Fri entré.
Besöksadress: Vretgränd 2, Uppsala, ingång i garagenedfarten.
Jag, Pärra Andreasson, som även använder pseudonymet Ruskig, har sedan ungefär 2 år tillbaka målat en massa sura gubbar i rivningshus, övergivna hus och andra mer eller mindre öde platser. Gubbarna är inte bara sura, utan rätt sega, ledsna, bittra och stundtals blygt förbannade. Samtliga är målade med sprayfärg och även om alla gubbar som visas på Konsthuset, tillsammans räknat, tagit väldigt mycket arbete, tid och även resande att göra, så är den enskilde gubben en rätt snabb process. Från 2 minuter till 4 timmar.
Under dessa inledande år så har det hunnit bli en del gubbar. Några visas här. Många, många fler kommer det att bli. Någon tycker kanske att det kan ju inte vara speciellt skoj att ägna sig åt att måla sura gubbar hela tiden, och det har de rätt i. Det är däremot väldigt viktigt. Jag har bestämt mig för att fortsätta måla dessa sura gubbar ända tills ett väldigt viktigt mål är uppnått. Det målet är jämlikheten. Den dagen det är jämlikt i Sverige så kommer den sura gubben bli glad.
Gubben är alltså inte bara en sur gubbe utan även en indikator. Gubbens mungipor kommer peka uppåt den dagen makten i Sverige delas lika mellan de båda könen. Det finns två makter. Den ena är uppfostransmakten. Den har kvinnor i Sverige. Den andra är företagsmakten. Den makten har männen. Låt oss säga att 90% av kvinnorna vinner vårdnadstvister eller till största delen har den rejäla makten över uppfostran i Sverige och att 90% av männen sitter i de största företagens styrelser så är dessa påståenden ingen överdrift. Ruskig tror att dessa procentuella skillnader i maktfördelning har enormt mycket med varandra att göra. Det är hela intentionen med SurGubben/indikatorn, och således syftet med utställningen här på Konsthuset.
Den dagen kvinnor och män är jämnt representerade i dessa två, för samhället, viktigaste maktcentrum, den dagen kommer gubben bli glad.
Ruskig
Pärra Andreasson
