OMSVÄNGNING. Stockholms stads eget kulturhus arrangerar i sommar en gatukonstutställning, trots att staden varit en hård kritiker av Riksteaterns graffitikonvent Art of the streets. Stockholms stads nolltolerans verkar vara på väg att mjukna.
Stockholms nolltoleranspolicy mot klotter har på senare år satt punkt
för graffiti i alla former i kommunens regi. I somras stoppade staden
även reklamskyltar för Riksteaterns gatukonstkonvent Art of the streets
med hänvisning till policyn.
Men i sommar ska Kulturhuset, som drivs av Stockholms stad, ordna en egen gatukonstutställning – Street smart – med ett tjugotal etablerade internationella konstnärer. Enligt producenten Mia Zeeck handlar det om såväl graffiti som annan gatukonst, och det kommer att bli installationer, video och målningar. Riksteaterns Art of the street har haft en laglig vägg där besökarna själva får måla, men den typen av fokus på eget skapande blir det inte på Kulturhusets Street smart.
– Det är inte så vi brukar jobba. Det skulle i så fall vara om vi bjuder in till workshops med konstnärerna, varför inte? Men det inte klart i det här skedet, säger Mia Zeeck.
Kommer ni att utmana stadens nolltolerans?
– Nej, inte på det sätt som Riksteatern gör. Konsten tänjer alltid gränser, men syftet är inte att utmana nolltoleransen utan att visa nyskapande konstnärskap.
Mia Zeeck hänvisar de flesta frågor till sin chef, Margareta Zetterström, konstnärlig ledare för utställningsverksamheten. Zetterström ser ingen konflikt med Stockholms klotterpolicy, som slår fast att staden inte ska medverka till evenemang ”som på något sätt kan väcka intresse för” olaglig graffiti.
– Kulturhuset har ett uppdrag att lyfta fram konst och kulturyttringar i olika områden. Gatukonst är en konstform som engagerar väldigt många människor, både förespråkare och motståndare, och är dessutom ett mycket samtida uttryck. Är det någonstans det ska visas är det på Kulturhuset, säger hon.
Kan ni garantera att Street smart inte uppmuntrar till skadegörelse?
– Sådana garantier kan vi inte ge, men vi uppmanar inte till någon form av olagligheter.
Kan graffitimålare som dömts för skadegörelse ställa ut?
– Det kan jag inte svara på eftersom inga konstnärer ännu är spikade, säger Margareta Zetterström.
Gatukonstkännaren Tobias Barenthin Lindblad fick sluta som konstvandrare på Stockholms stadsmuseum när han anmälde stadens nolltoleranspolicy till Justitiekanslern för tre år sedan. Han menar att det är problematiskt att staden nu anordnar en utställning kring en konstform som den har en policy emot.
– Ingen blir gladare än jag om staden ändrar sig. Det innebär att man måste ha blivit positiv till Art of the streets också, för någon konsekvens måste det finnas. Men med tanke på att jag fick sparken för att jag kritiserade nolltoleranspolicyn undrar jag hur högt i tak det blir på utställningen. Om den inte tar upp kritiken mot nolltoleransen blir det väldigt märkligt.
Oppositionspartierna i Stadshuset är alla numera mot nolltoleranspolicyn. I somras svängde Socialdemokraterna och oppositionsborgarrådet Tomas Rudin krävde att den skulle avskaffas. Förra veckan gick han så långt som att själv måla graffiti på en laglig vägg vid ett mediejippo i Malmö.
Trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) säger att hon inte har något emot Street smart men att hon utgår från att Kulturhusets utställning tar avstånd från olaglig graffiti. Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) tycker däremot att politikerna borde backa och enbart tala om skadegörelse och ”inte uppfostra människor” vad de ska tycka om graffiti.
Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) visar möjligen också tecken på en svängning i frågan när hon nu säger att tolkningen av klotterpolicyn ibland varit för rigid, som i fallet med de stoppade annonserna för Art of the streets.
– Jag tycker att diskussionen kring den offentliga konstnärliga utsmyckningen på gatan, där graffiti är en del, har blivit mer nyanserad. Det innebär att man kan mötas. Det är vettigt och bra, och i det ingår att man har respekt för att man inte får göra vad man vill i det offentliga rummet.
När du tillträdde 2006 krävde du att Kulturskolan skulle stänga sina graffitikurser. Står du fast vid det?
– Ja, på det sättet att det kom in klagomål från föräldrar som var oroliga för att det var inriktat på graffiti i offentlig miljö utomhus. Men kulturskolan har bildkurser där jag förutsätter att graffiti lärs ut som vilken teknik som helst, men man behöver inte ha en särskild kurs i just hur man gör detta i offentlig miljö.
Bryter inte en graffitiutställning på Kulturhuset mot stadens nolltoleranspolicy?
– Jag förutsätter att de gör en konstnärlig värdering av det de visar, det ska väl få plats i kulturhuset i en storstad.
Vore det okej med en öppen vägg att måla på under Street smart?
– Det har jag inte behövt ta ställning till.
Får utställningen innehålla ett ifrågasättande av nolltoleranspolicyn?
– Det är klart den kan.
Men i sommar ska Kulturhuset, som drivs av Stockholms stad, ordna en egen gatukonstutställning – Street smart – med ett tjugotal etablerade internationella konstnärer. Enligt producenten Mia Zeeck handlar det om såväl graffiti som annan gatukonst, och det kommer att bli installationer, video och målningar. Riksteaterns Art of the street har haft en laglig vägg där besökarna själva får måla, men den typen av fokus på eget skapande blir det inte på Kulturhusets Street smart.
– Det är inte så vi brukar jobba. Det skulle i så fall vara om vi bjuder in till workshops med konstnärerna, varför inte? Men det inte klart i det här skedet, säger Mia Zeeck.
– Nej, inte på det sätt som Riksteatern gör. Konsten tänjer alltid gränser, men syftet är inte att utmana nolltoleransen utan att visa nyskapande konstnärskap.
Mia Zeeck hänvisar de flesta frågor till sin chef, Margareta Zetterström, konstnärlig ledare för utställningsverksamheten. Zetterström ser ingen konflikt med Stockholms klotterpolicy, som slår fast att staden inte ska medverka till evenemang ”som på något sätt kan väcka intresse för” olaglig graffiti.
– Kulturhuset har ett uppdrag att lyfta fram konst och kulturyttringar i olika områden. Gatukonst är en konstform som engagerar väldigt många människor, både förespråkare och motståndare, och är dessutom ett mycket samtida uttryck. Är det någonstans det ska visas är det på Kulturhuset, säger hon.
Kan ni garantera att Street smart inte uppmuntrar till skadegörelse?
– Sådana garantier kan vi inte ge, men vi uppmanar inte till någon form av olagligheter.
Kan graffitimålare som dömts för skadegörelse ställa ut?
– Det kan jag inte svara på eftersom inga konstnärer ännu är spikade, säger Margareta Zetterström.
Gatukonstkännaren Tobias Barenthin Lindblad fick sluta som konstvandrare på Stockholms stadsmuseum när han anmälde stadens nolltoleranspolicy till Justitiekanslern för tre år sedan. Han menar att det är problematiskt att staden nu anordnar en utställning kring en konstform som den har en policy emot.
– Ingen blir gladare än jag om staden ändrar sig. Det innebär att man måste ha blivit positiv till Art of the streets också, för någon konsekvens måste det finnas. Men med tanke på att jag fick sparken för att jag kritiserade nolltoleranspolicyn undrar jag hur högt i tak det blir på utställningen. Om den inte tar upp kritiken mot nolltoleransen blir det väldigt märkligt.
Oppositionspartierna i Stadshuset är alla numera mot nolltoleranspolicyn. I somras svängde Socialdemokraterna och oppositionsborgarrådet Tomas Rudin krävde att den skulle avskaffas. Förra veckan gick han så långt som att själv måla graffiti på en laglig vägg vid ett mediejippo i Malmö.
Trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) säger att hon inte har något emot Street smart men att hon utgår från att Kulturhusets utställning tar avstånd från olaglig graffiti. Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) tycker däremot att politikerna borde backa och enbart tala om skadegörelse och ”inte uppfostra människor” vad de ska tycka om graffiti.
Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) visar möjligen också tecken på en svängning i frågan när hon nu säger att tolkningen av klotterpolicyn ibland varit för rigid, som i fallet med de stoppade annonserna för Art of the streets.
– Jag tycker att diskussionen kring den offentliga konstnärliga utsmyckningen på gatan, där graffiti är en del, har blivit mer nyanserad. Det innebär att man kan mötas. Det är vettigt och bra, och i det ingår att man har respekt för att man inte får göra vad man vill i det offentliga rummet.
När du tillträdde 2006 krävde du att Kulturskolan skulle stänga sina graffitikurser. Står du fast vid det?
– Ja, på det sättet att det kom in klagomål från föräldrar som var oroliga för att det var inriktat på graffiti i offentlig miljö utomhus. Men kulturskolan har bildkurser där jag förutsätter att graffiti lärs ut som vilken teknik som helst, men man behöver inte ha en särskild kurs i just hur man gör detta i offentlig miljö.
Bryter inte en graffitiutställning på Kulturhuset mot stadens nolltoleranspolicy?
– Jag förutsätter att de gör en konstnärlig värdering av det de visar, det ska väl få plats i kulturhuset i en storstad.
Vore det okej med en öppen vägg att måla på under Street smart?
– Det har jag inte behövt ta ställning till.
Får utställningen innehålla ett ifrågasättande av nolltoleranspolicyn?
– Det är klart den kan.
0 kommentarer:
Post a Comment